Sommar på Akademiska

Cristoffer Eriksson

“Ofta känner jag att jag har hunnit med att leva två liv. Mitt första liv, där jag var en blyg och osäker kille som sällan ville göra sin röst hörd. En person som hade stora drömmar om att bli läkare och jobba med att hjälpa människor, men som var helt oförmögen att ens gå till affären utan att någon följde med.” 

Cristoffer Eriksson berättar om sin utveckling från ett liv präglat av social fobi och självförakt, till en vardag fylld av ansvar, innovation och förändringsarbete inom vården.  

Elsa Erixon

“Jag önskar att du just nu kunde se mitt ansikte, att du kunde se mina läppar – för då du skulle du ha lättare att höra vad jag säger. Pandemin blev för många med hörselnedsättning ett abrupt uppvaknade. När läpparna försvann bakom munskydden fanns bara den bristfälliga hörseln kvar. Hjärnan fick för få ledtrådar och kunde inte längre pussla ihop samtalet. Då blev det uppenbart hur dålig hörseln faktiskt var.” 

Hur mycket av vår gemenskap, vår trygghet och vårt språk bygger egentligen på hörseln? I sitt program berättar Elsa Erixon om arbetet med hörselnedsättning, tinnitus och yrsel – men också om tekniska underverk, förändringens kraft och vad en sten i en älv kan lära oss om livet. 

Sommar på Akademiska – premiär 17 juni

Säsongspremiär 17 juni. Upplev livet på Akademiska sjukhuset. I vår sommarpodd delar medarbetare från olika verksamheter sina personliga berättelser: Om att befinna sig i händelsernas centrum och i forskningens framkant. Hur det är att hantera det svåra och det okända. Att känna sig utslagen och att hämta kraft igen. Året runt, i vått och torrt, gör vi som jobbar på Akademiska livet bättre. Tillsammans formar vi framtidens vård och gör det omöjliga möjligt. 

Sara Frigell

“Döden och födseln är så lika, även om de är långt ifrån varandra. Jag brukar försöka ge bilden av ett snöre, som får symbolisera livet.  Och om man lägger ut det på bordet framför sig, sträcker det med ena änden långt ifrån den andra och ser livet så, så befinner sig födseln långt ifrån döden. Men sätter man ihop ändarna så är födsel och död väldigt nära varandra. De påminner om varandra på många sätt.” 

Sara Frigell har tidigare arbetat som barnmorska. Idag arbetar hon på palliativt centrum med den vård som ges till patienter och närstående när det inte längre är möjligt att bota en sjukdom, och sjukdomstillståndet förr eller senare kommer att leda till döden. I sitt program reflekterar hon över likheten mellan födelse och död. 

Joel Bramsgård

“Jag träffar dagligen veteraner som lider av framför allt posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, vilket är de långvariga konsekvenserna av kriser som de har erfarit eller bevittnat under sina utlandsmissioner i krisområden. Sådana symptom kan uppstå även om man är förberedd och har tränat för att hantera svåra situationer. Vad veteranerna behöver hjälp med är olika och behandlingen anpassas individuellt. Hur länge de vårdas varierar också stort, men ofta pågår vården i flera år.” 

Kriser, förberedelse för kriser och krishantering går som en röd tråd genom hela Joel Bramsgårds yrkesliv. Här berättar han både om sitt arbete som kurator och terapeut på Sveriges enda veteranmottagning och om sin roll som chef för krisstödsorganisationen i Region Uppsala. 

Alexandra Eliasson

“Just nu är ämnet hyrpersonal glödande och rykande hett. Regioner som gått samman mot bemanningsföretag. För visst är vi i opposition? Två fotbollslag som spelar om samma cuppokal? Eller spelar vi egentligen i samma lag?” 

Alexandra Eliasson har själv tidigare arbetat som sjuksköterska på ett bemanningsföretag. Här ger hon sitt perspektiv på sjukhusets pågående utfasning av hyrpersonal. 

Olle Bergdahl

“Digital spjutspetsteknik lever sida vid sida med verksamheter som fortfarande har pappersbaserad journalhantering, digitala system byggda på 90-talet, personsökare, faxapparater och bruna internpostkuvert. Men digitalisering är inget mål utan ett medel, och digitalisering är inget annat än verksamhetsutveckling där teknikens möjligheter nyttjas på olika sätt. Vi lägger en grund för att verkligen förstå vad det är för problem som ska lösas och för vem. Gör vi rätt från början blir resultatet så mycket bättre.“ 

Olle Bergdahls program handlar om hur sjukhuset jobbar med digitalisering. Han berättar om hur han, tillsammans med sina kollegor vid enheten för digital utveckling, genom ingenjörsmässiga metoder förenar vår tids största utmaningar med vår tids största möjligheter. 

Gun-Marie Jäger

“I början av min tid på hematologen var det ingen rolig känsla när patienterna fick sina diagnoser och man visste att det knappt fanns några behandlingar att erbjuda. Idag kan vi säga till många att ‘om inte detta fungerar så har vi flera andra alternativ att ta till’. Något vi kanske inte har utvecklat lika mycket är hur vi bedriver vården och var vi bedriver den. Hur kan vi göra för att ge våra patienter en ännu mer tillgänglig vård och på en för dem mer tillgänglig plats än inne på sjukhuset?” 

Gun-Marie Jäger berättar om utvecklingen av cancervården och om det arbete som låg bakom att verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar tidigare i år kunde öppna en ny behandlingsmottagning i köpcentrumet Gränbystaden - helt i linje med hur patienterna själva ville ha det. 

Ifeanyichukwu Nnamaka Grundberg

“Många känner nog till den tidigare benämningen läkarsekreterare, som idag oftare benämns medicinsk sekreterare eller medicinsk vårdadministratör. Jag måste erkänna att min bild av en läkarsekreterare innan jag kom i kontakt med yrket kanske inte var den mest smickrande. Tänk dig en stereotyp sekreterare i någon gammal film, så kan du nog bilda dig en uppfattning om mina fördomar.”    

Ifeanyichukwu Nnamaka Grundberg berättar om varför hon tycker att medicinsk sekreterare är världens roligaste jobb. Hon beskriver en yrkesroll i förändring; det ingår fortfarande mycket administration, men rollen kan även innebära att man, som Ifeanyichukwu, är en del av vårdteamet i akutrummet.  

Emma Pontén

“Jag tänker på alla gånger jag suttit och tittat på klockan som outhärdligt långsamt tickar ner: patienter med blödningar i hjärnan som orsakar ett allt högre och högre tryck, som till slut gör att patienten blir riktigt dålig. Små barn som kämpar med andningen. Patienter med hjärtarytmier som går fram och tillbaka mellan olika rytmer. Tillfällen när man önskar att helikoptern gick ännu fortare, så att man får lämna över ansvaret.” 

Emma Pontén berättar om hur en dag på jobbet kan se ut för en helikopterläkare, om hur teamet jobbar tillsammans i luften som ett vältrimmat lag, där piloterna söker den snabbaste vägen till sjukhuset, medan Emma och sköterskan som är nära patienten gör allt de kan för att öka patientens chanser.