Sommar på Akademiska

Johan Sundelöf

“Vi föds och vi dör. Precis som allt annat liv har våra liv en början och ett slut. Ett frö gror, växer, spirar, slår ut. Ibland blir fröet en människa, en annan gång en blomma. Precis som blomman inte kan blomma för evigt, är det livets villkor att våra människoliv en dag behöver ta slut. Det gör ont, men det är så. Jag brukar säga att patienters rädsla för döden är av tre olika typer: Oron för den sista tiden, oron för dödsögonblicket och oron för tiden efter döden. Det kan ofta vara lugnande att höra att det finns goda möjligheter att lindra symtom så att varken den sista tiden eller själva dödsögonblicket blir ett lidande. Vad som händer efter döden kan ingen svara på.”

Johan Sundelöf är överläkare på palliativt centrum och har arbetat med palliativ vård sedan 2003, det vill säga den vård som ges till patienter och närstående när det inte längre är möjligt att bota en sjukdom, och sjukdomstillståndet förr eller senare kommer att leda till döden. Hans program handlar om döden, men också om livet. För trots allt är det mest av allt livet - att känna sig levande så länge man lever - som obotligt sjuka människor ägnar sig åt, ända fram tills det är dags att dö. 

Sommar på Akademiska – premiär 20 juni

Säsongspremiär 20 juni. Upplev livet på Akademiska sjukhuset. I vår sommarpodd delar medarbetare från olika verksamheter sina personliga berättelser: Om att befinna sig i händelsernas centrum och i forskningens framkant. Hur det är att hantera det svåra och det okända. Att känna sig utslagen och att hämta kraft igen. Året runt, i vått och torrt, gör vi som jobbar på Akademiska livet bättre. Tillsammans formar vi framtidens vård och gör det omöjliga möjligt. 

Anton Beale

“Det kan periodvis vara ett väldigt slitsamt och mentalt krävande arbete. Man kan beskriva det som att man arbetar som en slags vägledare, stödperson och medmänniska. När jag träffar en ny patient brukar jag inte tänka så mycket på att det är en patient jag ska träffa, utan bara att det är en ny människa som jag inte tidigare har träffat. Sedan försöker jag förbereda mig lite mentalt på att patienten kan komma att uttrycka sig och bete sig på ett avvikande sätt."

Anton Beale är skötare på psykiatriavdelning 1, som vårdar personer som lider av psykotiska besvär. Som skötare behöver han en förmåga att sätta gränser, en förmåga att avläsa kroppsspråk, och ett gott självförtroende.  

Malin Hakelius

“Barn är utsatta i alla samhällen, men särskilt i fattiga länder. Barn med missbildningar i fattiga länder är extremt utsatta och deras möjligheter till ett bra liv är mycket begränsade. Mitt mål med mitt volontärarbete är att barnen ska få gå i skolan, vilket de ofta får när de är opererade. Med utbildning har de en helt annan möjlighet att påverka sin framtid. Jag är så glad och tacksam över att jag har fått möjligheten att göra skillnad för många barns framtid.” 

Plastikkirurgen Malin Hakelius opererar barn som föds med läpp-, käk- och gomspalt, såväl i Sverige som utomlands, då hon jobbar regelbundet som volontär för välgörenhetsorganisationen Operation Smile.  

Karin Holmgren

Karin Holmgren är undersköterska och biträdande avdelningschef för intensivvårdsavdelningen för nyfödda och för barnsjukvård i hemmet. Här berättar hon om sin resa från att vara nybliven undersköterska till att bli en avdelningens chefer, och på vägen få vara med att utveckla avdelningens vård och även få starta ett eget företag.

Anders Öberg

“För att vi ska kunna ställa om vården så att den kan fungera även i framtiden behöver de som ska ta del av vården också förstå att den behöver se annorlunda ut än idag.”

Anders Öberg är biträdande överläkare på barnavdelningen för blod- och tumörsjukdomar. I sitt program driver han tesen att de som jobbar i vården måste bli bättre på att kommunicera – framför allt med patienter och anhöriga, men även med allmänheten i stort, som behöver få mer insyn i vilka förändringar som svensk sjukvård faktiskt står inför. 

Amaret Schäfer

“Jag visste hur belastande arbetet kunde bli under en influensasäsong. Hur belastande kommer det då inte att vara under en pandemi? Men efter att ha pratat med min gamla kollega Irma och fått tänka över saken så beslöt jag mig slutligen för att hjälpa till. Det kommer ju ändå inte vara för evigt. Men det blev ord som jag skulle få äta upp...” 

Amaret Schäfer är biomedicinsk analytiker på klinisk mikrobiologi. Hans program handlar om hur det är att arbeta under en pandemi och plötsligt behöva ta hand om enormt många fler prover för analys än normalt. Och sedan fortsätta att göra det under flera år.  

Stefan James

“När jag blir sjuk vill jag veta om behandlingen hjälper eller inte. Jag vill inte ha den behandling som man trodde var bra förr. Jag vill ha den behandling som är den behandling som är bevisad vara bäst idag och gärna få chans att få vara med och utvärdera den behandling som experterna tror kommer att vara bäst i morgon.”

Stefan James, överläkare och professor i kardiologi, återfinns regelbundet på rankinglistor över världens mest citerade forskare alla kategorier. I sitt program förklarar han varför forskningen är så viktig och varför man hela tiden måste fortsätta att utveckla vården utifrån vad forskningen visar. 

Anngela Ingvarsson

“En patient som var över 90 år och väldigt sjuk kom in till oss efter en lång tids försämring i sitt tillstånd. Han låg bara på sidan med benen uppdragna. Han hade lyckats ringa ett konditori och en taxi för leverans av tårtor till oss i personalen - få av oss trodde nog att han skulle orka ordna det. När jag öppnade locket till en av tårtorna blev jag helt förstummad. På tårtan stod det inte ”Tack”, eller ”Glad sommar”. Det stod ”Jag älskar livet”. När jag gick in och tackade honom, såg jag de pliriga små insjunkna ögonen, de sprakade - hur hade jag kunnat missa det? Hur skulle vi kunna ha fångat gnistan?”

Anngela Ingvarsson är sjuksköterska och avdelningschef för geriatriska ortoped- och strokeavdelningen. Hennes program är en kärleksförklaring till sjuksköterskeyrket, till geriatriken (vård vid sjukdomar som hör ihop med åldrandet) och till de patienter som hon möter dagligen. 

Susann Järhult

“Baba tar fram utrustning för att kunna säkra andning och syretillförsel. Saga startar övervakningsapparaturen och iordningsställer alla sladdar för att mäta syresättning, puls, och blodtryck.  Åsa förbereder blodprovstagning och infarter för att kunna ge läkemedel och vätska direkt in i blodet. Hjärtstartaren står redo, påslagen. Vi ställer alla om fokus från de patienter vi just lämnat - nu gäller det!”

Akuten är kanske den del av sjukhuset som är mest uppmärksammad i medierna. Susann Järhult, överläkare inom akutsjukvården, ger en levande skildring inifrån, utan att väja för att ta upp de stora utmaningar som akutsjukvården står inför.